Igår lilla farmor var din begravning i Bäckebo kyrka.
Mitt i allt det tunga och jobbiga kändes det som att vi hade gjort det så bra som det bara gick med allt.
Amanda sjöng himlen är oskyldigt blå och den jag kunde va. Hon sjöng så otroligt fint! 
Vi hade med en låt på CD från din favoritfilm pretty women, it must have been love med roxette.
Prästen läste en fin text om dig och dikter som vi hade valt ut.

Älskade farmor, det kändes som att du fanns med oss hela tiden.
Att du fanns vid vår sida.
Nu vilar du vid Hasses sida. ♥
I mitt hjärta, i mina tankar och i mina minnen du aldrig försvinner.
Jag älskar dig föralltid. 

/hanna.

finaste farmor♥

Älskade farmor, imorgon är det din begravning.
Vi har ordnat och fixat med allt så att det ska bli så bra som möjligt.
Jag hoppas att du finns med på ditt sätt.
Finaste lilla farmor, jag saknar dig så obeskrivligt mycket.
Allt känns så konstigt, så fruktansvärt tungt och det gör så förbannat ont...

Anton, jag hoppas att du och farmor finns med på ert sätt imorgon och hjälper oss att ta igenom denna tunga dag.♥


Över vida oceaner
emot fjärran horisonter
över hav och kontinenter
genom skymningar och dagar
har vi färdats med varandra


Vi har vandrat samma vägar
Vi har burit samma bördor
Vi har sett mot samma stjärnor
Vi har sjungit samma sånger
Vi har delat samma drömmar


Du är med mej vart jag går
Genom månader och år
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den jag kunde va


Som broar över djupen
som skuggor under träden
som eldarna i natten
som stigar genom snåren
har vi varit för varandra


Vi har delat samma minnen
Vi har burit samma längtan
Vi har sett med samma ögon
Vi har trott på samma löften
Vi har stått på samma sida

Du är med mej vart jag går
Genom månader och år
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den jag kunde va


Och ingenting kan splittra oss
och ingenting kan söndra oss
och ingenting kan slita oss isär
Och ingenting kan få oss
att överge varann
Stormar kanske tystar oss
Skuggor kanske slukar oss
Sorger kanske tvingar oss på knä
Men ingenting i världen
kan lösa våra band


Jag är med dig vart du går
Genom månader och år
Jag är med dig alla dar
Jag är med dig vart du far
Du är den jag kunde va



Du är med mej där jag e
Du är med mej vart jag ser
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den, jag kunde va
(M.Wiehe)

/Hanna Karlsson.

ett lååångt långfinger åt denna dag!!!!

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och något alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig densamma mer
Författare Alf Henriksson

Så hastigt du slets bort ifrån oss älskade farmor.
Allt är så overkligt och det går inte att förstå...
i tisdags träffade jag dig. Jag ringde till dig i måndags kväll och tyckte att vi skulle titta på allsång på skansen tillsammans på tisdagskvällen. Vi hade underbar kväll tillsammans du och jag. Allt var så mysigt och fint. Det var sista gången jag träffade dig full av liv, pratade med dig, skrattade med dig, gav dig en kram... Det är precis som att det är högre makter som sa till mig att jag skulle till dig den kvällen... du var som vanligt. Allt var som vanligt igår med dig på morgonen. Några timmar senare hittades du död... Från den ena sekunden till den andra...

Älskade farmor. ♥
TACK för att du har varit min farmor.
Jag älskar dig.
Jag hoppas att du nu har träffat farfar, Anton och er hund Anna.

I mitt hjärta och i mina minnen du aldrig försvinner.
Du finns alltid vid min sida. ♥
sorg, saknad, smärta, tomhet, tårar, längtan.

Anton, ta hand om farmor nu, jag hoppas att ni finns hos oss på ert vis.

Allt känns så sjukt...ännu en gång har livet svikit oss...orättvisa.

/hanna.

Då var det ännu ett tag sen jag skrev något här. Den senaste tiden har massa tid (som precis det senaste månaderna) gått åt till att jobba för min del. Nu är mitt vik på mitt favorit ställe slut, och så även jag kan man säga. Semester hade varit fint nu, dock får man vara glad för det lilla, 4 dagars ledigt är bättre än inget. Sen är det på att igen, 8 veckors jobb och sen kommer min RIKTIGA semester. Amanda och jag åker till Grekland v.33, fint det!

Anton, tiden går så fort som vanligt... den där tiden förstår jag mig verkligen inte på...den är så konstig. Nu är det helt plötsligt juni. Vart tog våren vägen? Var tar tiden vägen? Fundera mycket, vad hade du gjort denna sommaren Anton? Haft semester kanske? Varit iväg på massa bilgrejjer? Alla frågor, utan svar... Frågor som aldrig kommer ta slut... Älskade storebror.

I torsdags den 7:e juni delade vi ut din minnesfond på hantverksprogrammet Anton. Detta året gick stipendiumet till en kille i trean som verkligen förtjänade det. Detta året hade din lärare Sverker gjort ett bildspel med bilder på dig och lite om minnesfonden. Jättefint gjort. Alltid när jag är på hantverk är du nästan alltid framför mig... jag tänker alltid "här har Anton gått, vid den här bänken har han stått, i det här rummet har han varit i osv." I år är det 3 år sedan din klass tog studenten. 3 år.. sedan du också skulle ha tagit studenten...

...och idag är det precis 1 år sen jag tog studenten. Det är helt sjukt hur ett år kan gå så fort!!! Det känns som att det var nyss allt med studenten var, men ändå inte. När jag i fredags var på studenten för att se 93:orna gå ut kom det massa nostalgikänslor fram, känslan, pirret i magen, LYCKAN och den underbara känslan man hade under hela studentdagen kom nästan lite tillbaka. Minnerna från min gymnasietid har verkligen suddats ut och det känns som att det var jättelänge sen jag gick på gymnasiet... Konstiga känslor det där!

På fredag är det Wilmas skolaavslutning, lilla Wilma (som man inte får säga för henne) slutar 7:an. Lilla Wilma har verkligen blivit stor.  Jag vet att du ser Wilma och finns med henne hela tiden Anton!

Det har varit både pappas, Wilmas och Lisas födelsedag de senaste veckorna. Anton, jag hoppas att du har funnits med dem på ditt sätt. Jag hoppas också att du finns vid pappas sida denna veckan då han ska göra ett riktigt äventyr...

Älskade storebror. Jag saknar dig. Jag saknar dig. Jag saknar dig.

/hanna.

Anton tyckte att det var roligt att gå på hantverk och trivdes mycket bra där. Vi ville därför att Antons minne skulle få leva kvar på hantverk. Antons minnesfond upprättades i september 2007 och av det ska ett stipendium vid varje skolavslutning delas ut. (förra året fanns det igen stipendiat som uppfyllde kraven, då gjorde vi istället om ett rum på hantverk) Det kom in mycket pengar till fonden vid Antons begravning. Stipendiet delas ut till en elev ur någon av årskurserna på hantverksprogrammet som uppfyller de flesta kriterierna för Anton Karlssons minnesfond. Lärarna på hantverk utser vem som ska få stipendiet.

Anton Karlssons minnesfond kriterier.

Stipendiaten är

* social, glad och trevlig

* omtänksam och omtyckt

* envis och inte ger upp

* har viljan att verkligen lära sig yrket

* har inget gratis utan måste kämpa
____________________________________________

Anton. I torsdags delade vi ut stipendiet från din minnesfond på hantverk. Denna gången var den en kille i trean som fick stipendiet. Jag hoppas att du fanns med oss Anton, att du fanns där bland oss.

Anton.
Idag är det fredag, den 13:e april 2012.
Imorgon är det den 14:e april.
Din födelsedag.
Imorgon skulle du ha fyllt 22 år Anton. 22 år!
Imorgon kommer det vara ännu en gång till som vi går till din grav istället för att ha dig hos oss fysiskt.
Imorgon kommer det vara 5:e gången vi går till din grav på din födelsedag...
Det är så förbannat fel. FEL,FEL,FEL.

Jag hoppas och vet att du finns hos oss på ditt sätt,
imorgon.
Älskade storebror,
jag älskar dig av hela mitt hjärta♥

ditt hjärta är mitt hjärta,
mitt hjärta är ditt hjärta.

En av mina finafinafina födelsedagspresenter...specialgjord till mig...

Anton....Anton...
Nu har det gått ett bra tag sedan jag skrev något här. Det är nu redan mars månad och underbara våren här. De senaste månderna har jag jobbat grymt mycket. Det känns så skönt att veta att jag har jobb till sommaren och i sommar blir det sommarjobb. Som tur är kommer det några lugnare veckor nu framöver så jag får lite ledighet (fast det brukar ändra sig fort). Jag trivs så bra på särskolan, och jag känner att jag växer och lär mig nya saker varje dag jag jobbar där!

Mars månad innebär två födelsedagar. Mammas och min. Födelsedagar som aldrig någonsin blir detsamma att fira utan dig... Mamma fyllde den 1:e mars, jag hoppas du var med henne på ditt sätt under hennes dag Anton. Jag fyllde förra söndagen, den 11:e mars. Så nu är jag 20 år. 20 år!! En ålder du aldrig fick bli Anton. Det känns så förbannat FEL och orättvist. För det är du som ska vara äldre än mig Anton. Du är min storebror, STOREBROR. Allt är så fel, fel, fel... Den 14:e april skulle du ha fyllt 22 år. Ännu en födelsedag utan dig Anton...

Anton... i torsdags var det 4,5 år sedan du slets bort ifrån oss... Som så många gånger förstår jag inte tiden... Hur kan tiden gå, men ändå inte? Jag saknar dig mer och mer för varje dag som går Anton. Så många saker som jag skulle vilja uppleva med dig, som jag skulle vilja berätta för dig, höra dina åsikter om saker och din råd, se dig växa, så mycket... Så många drömmar som tog slut, som slets bort. Du kommer alltid fattas oss Anton. Du kommer alltid fattas mig. Det jag inte förstår och aldrig någonsin kommer att förstå är varför du? Varför du Anton? Varför vi? Varför? Varför och åter varför???? Varför skulle du, DU slitas bort ifrån oss. Älskade fina storebror...jag skulle göra vad som helst för att få sjunka in i din underbara famn och ta ett djupt andetag och andas in Anton doften... Jag tänker att du har en svart tjocktröja som du brukade ha...Se ditt leende, ditt underbara fina leende. Det härligaste och underbaraste skrattet. Jag älskar dig så mycket Anton och jag saknar så obeskrivligt mycket att ha min storebror här fysiskt...

De senaste veckorna har varit några dåliga veckor, en blandning av mycket...denna veckan är jag lite ledig...då ska jag bara vara...



Hos dig på min födelsedag.

Jag älskar dig nu&föralltid.
Världens finaste storebror.
/hanna.