Igår lilla farmor var din begravning i Bäckebo kyrka.
Mitt i allt det tunga och jobbiga kändes det som att vi hade gjort det så bra som det bara gick med allt.
Amanda sjöng himlen är oskyldigt blå och den jag kunde va. Hon sjöng så otroligt fint! 
Vi hade med en låt på CD från din favoritfilm pretty women, it must have been love med roxette.
Prästen läste en fin text om dig och dikter som vi hade valt ut.

Älskade farmor, det kändes som att du fanns med oss hela tiden.
Att du fanns vid vår sida.
Nu vilar du vid Hasses sida. ♥
I mitt hjärta, i mina tankar och i mina minnen du aldrig försvinner.
Jag älskar dig föralltid. 

/hanna.