I fredags var det 20 månader sedan du slets bort ifrån oss.

"Inte en dag utan längtan

Inte tanke utan saknad

Vi minns den dagen som igår

Den dagen vi aldrig förstår"

Okänd

Många tror att tiden gör allt bättre. Tiden gör det värre. Ju mer tiden går desto mer förstår jag att du inte kommer att komma tillbaka. Att ha en ständig fajt i kroppen, där en del förstår att du inte kommer tillbaka och där det fortfarande finns en del som tror att du kommer att komma tillbaka. Sorgen, saknaden, smärtan, tomheten, tårarna, längtan blir större för varje dag som går. Saknad och längtan efter dig Anton, efter att få träffa dig, längtar till dagen vi ses igen... Vi är föralltid amputerade, det är en enormt stor del som fattas oss... hela tiden, var sekund, var minut, varje timme, varje dag... Vi kommer aldrig någonsin att bli vanliga igen, vi är förändrade föralltid. Hela tiden känns allt så orättvist, varför du Anton, VARFÖR? Vi har fått livstid av sorg, saknad, smärta, tomhet, tårar, längtan...



Anton jag älskar dig ♥

/Hanna Karlsson.