13 september 2007

image282

Anton.
Torsdagen den 13 september 2007

Idag är det 6 månader sedan du blev påkörd


Det var den finaste dagen på hela sommaren och hösten

Solen sken och det var varmt

Du bestämde dig för åka inlines

Jag sa hejdå till dig

Ett hejdå som blev föralltid

Ett hejdå som blev det sista som jag sa till dig

Det var den sista gången jag pratade med dig


Du skulle ut och åka precis som alla andra gånger

Denna gång blev det inte som vanligt

Denna gång blev det, det sista du gjorde i ditt liv


Du åkte en ny väg
Du hamnade fel, åkte vilse

Du åkte och åkte

Vi undrade så vart du tagit vägen


Runt åtta tiden kom en bil på vägen du åkte på

En bil som körde på dig

En bil som gjorde att du blev skadad

Så skadad att du var tvungen att lämna oss

En bil som har förstört ditt liv, våra liv

föralltid


Runt halv nio ringer telefonen

Det är du, älskade storebror

Du berättar att du blivit påkörd

Du har brutit benen

Jag får enorm panik

Jag har aldrig någonsin känt en sån panik som jag kände då

Jag skrek, tårarna forsade nerför mina kinder, hela min kropp darrade


Pappa och mamma åkte ut till dig

Du var precis som vanligt när dom kom till dig

Samma underbara Anton som alltid

"Mamma, det här fixar jag"

Du åker in till sjukhuset

Pratar och skojar med pappa hela vägen

På sjukhuset kommer besked om att du har två brutna ben och en bruten näsa
När du ska röntgas förlora du medvetandet
Nya skador upptäcks
Skador som gjorde att du inte skulle överleva
Skador som gjorde att du var tvungen att lämna oss föralltid

Allt skulle bli bra, allt skulle ordna sig. Du skulle bli bra igen, du skulle bli frisk. 
Det blev fel, så jävla fel. Du försvann ifrån oss den kvällen, 13 september 2007.
Du togs bort från livet, från oss.

"If I could turn back time
If I could make it happy again
If I could turn back time
I would, I would"

Amanda Angelöw

Anton jag älskar dig ♥

/Hanna Karlsson.


Kommentarer
Postat av: Mamma till Anton, Hanna och Wilma

Jag fattar inte hur tiden bara kan gå när den har stannat hos mig. Ett halvår utan sitt barn, bror kan inte fatta. JAG SAKNAR DIG MITT ÄLSKADE BARN ATT JAG INTE I ORD KAN BESKRIVA.
Idag för exakt ett halvår sen var den jävligaste dag man kan få uppleva när de säger att ditt barn är hjärndöd och han kommer inte att klara sig men han åkte in för benbrott och sen dör han.

Det svåraste av sorger
är när livet blir för kort
och en dotter eller son
för alltid ryckts bort

När någon man gett liv
och älskat mest av allt
så grymt kan tas ifrån en
blir det ofattbart och kallt.

I sorgens tunga mörker
får man ta en dag i sänder
och försöka samla kraft
tills ljuset återvänder.

Och i all gränslös saknad
så hjälper det att se
den medkänsla och omsorg
som andra kan ge.

Anton vi älskar dig

2008-03-14 @ 19:51:57
Postat av: amanda

åh hanna, du vet att jag precis som det står i texten skulle vrida tillbaka tiden & göra allt bra igen, om det gick. Detta är så otroligt orättvist & det gör mig så fruktansvärt arg och frustrerad. Du ska veta att jag finns här hos dig!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback