Min storebror


image240
Anton.

Från den dagen jag föddes har du funnits i mitt liv varje dag. Sedan jag tog mina första andetag har du funnits här hos mig. Du har funnits vid min sida hela tiden. Jag har växt upp tillsammans med dig Anton, vi har växt upp tillsammans. Vi har sett varandra bli längre, större och sett varandra klara av saker som vi inte gjort tidigare. Dom allra första minnena jag har sedan jag var liten så finns du med. Vi har växt upp tillsammans och skaffat massor av underbara minnen tillsammans. Minnen som aldrig någonsin kommer att försvinna, minnen som alltid kommer att finnas där. Här hos mig. Du har alltid varit något väldigt speciellt för mig Anton. Du som bara är två år äldre än mig. Dom där två åren mellan oss har aldrig betytt något mer än en siffra. Du har alltid varit mer än en bror för mig Anton. Du är min storebror men du har också alltid varit min allra bästa vän. Det har du varit sedan jag var liten. Du har alltid funnits där hos mig, jag har alltid haft dig vid min sida.

Jag är så himla stolt över dig Anton! Du gör mig stolt hela tiden och jag är så lyckligt lottad att jag har den bästa storebrorn, du Anton. Du är den bästa. Jag har alltid varit en så stolt lillasyster. Stolt över att får har en så underbar storebror som du. Du har gjort mig lycklig Anton. Från den dagen jag föddes har du funnits där och gjort mitt liv lyckligt genom att du alltid har funnits hos mig. Du är och har alltid varit min största idol. Du är den som jag alltid har sätt upp till. Jag har alltid velat vara som dig och göra likadant som du har gjort. Jag minns så väl en gång när någon frågade mig vem som var min idol, jag sa då "min storebror!". För det har du alltid varit, min idol. Jag har alltid varit så himla glad att jag har haft dig Anton. Du har alltid funnits där hos mig. Jag är så himla, himla glad att vi alltid haft denna fina syskonrelation till varandra Anton. Det går inte att beskriva med ord hur mycket du betyder för mig Anton. Det finns inga ord som kan förklara hur mycket du betyder för mig och hur mycket jag älskar dig. Du är obeskrivlig. Du är och kommer alltid att förbli min älskade storebror som betyder obeskrivligt mycket för mig. Jag älskar dig Anton, så enormt mycket. Det finns heller inga ord som kan förklara hur mycket du har gett mig. Du har gett mig allt ditt hjärta kunde ge mig. Det allra finaste. Jag är så oerhört glad och lycklig att våra nära syskonrelation fortsatte hela tiden när vi växte upp. Vi växt upp tillsammans, hela tiden på vägen bar vi med vår syskonrelation. Syskonrelationen växte och blev större. Hela tiden har du betytt mer och mer för mig. Vi kom närmre och närmre varandra. Vi har hela tiden kunnat prata om allt med varandra. Jag har alltid känt att jag kunde prata med dig om precis allt, du har alltid lyssnat och förstått. Oftast har vi alltid haft samma tankar om saker och ting. Det är så många som saker som vi har delat. Anton jag hoppas verkligen att du förstått hur mycket du har betytt och betyderför mig och hur mycket jag älskar dig. Jag hoppas verkligen det. Den tiden du fanns här var jag lycklig. Du fanns här i våra liv och gav oss av ditt underbara hjärta.


 Jag har de bästa syskonen, en underbar storebror och en underbar lillasyster. Jag var världens lyckligaste förut. Tills en dag då någon kom och tog bort dig från oss. Du togs bort ifrån oss på ett så hemskt sätt. Du tvingades in i döden. Helt plötsligt var du borta. Kvar du lämnade enormt många människor i en djup sorg. Vi lever nu i en obeskrivligt stor sorg, saknad, tomhet och smärta. En stor del av mig är borta, du Anton. Jag känner mig så halv. Halva jag är borta. Det som finns kvar av mig är en smärta som tär mer och mer på min kropp. En kropp av saknad och tomhet. Jag vet att jag aldrig någonsin kommer att bli hel igen. Jag kommer alltid att känna mig såhär halv. För du kommer alltid att fattas mig, oss.

Min storebror som jag alltid ha levt med dig och som alltid har funnits hos mig är borta. Du är borta föralltid.


Anton jag älskar dig


/Hanna Karlsson.


Kommentarer
Postat av: Din Mamma

Älskade Hanna. Anton och du har alltid varit nära varandra ni har aldrig bråkat eller varit osams.
Jag kan inte minnas att ni har slagits eller tjabbbat på varandra en enda gång.
När jag sagt det till andra har de nog inte trott på mig men det är sanningen. Ni har alltid varit omtänksamma och rädda om varandra. Om en av er inte var hemma undrade den som var hemma när den andre kommer hem och vad den var.
Ni var de bästa kompisarna som fanns och ni höll ihop. Jag vet Hanna hur dåligt Anton mådde när du låg hemma de 8 månaderna med din rygg. Han var hemma nästan hela sin lediga tid för att få var hos dig. Jag är en stolt mamma som fått tre helt underbara omtänksamma barn som verkligen kan bry sig och tänka på varandra och andra.
Sen hände detta fruktansvärda och Anton togs ifrån oss på ett hemskt sätt som man aldrig kommer att accepterar.

Läste i tidningen idag på Nybrosidan om "Ett år av optimsm och förändring" Där under september står det
: En 17-årig pojke åkte inlines på Alsjöholmsvägen då han blev påkörd av en bil. Pojken fick så allvarliga skador att han avled:
En liten notis i tidningen men för oss fick vi en förändring i vårt liv som vissa dagar inte är hanterbart och saknadern är så enorm att man ej kan förklara. VARFÖR!!!!!!!!!!!

För att gå vidare behöver man kraft och jag hoppas vi får det. Det har gått snart fyra månader och det är ändå en kort tid och vi kämpa på.

Men varje gång man hör något "skvaller" som inte stämmer blir man ledsen. För skvaller det går det i den den här lilla staden NYBRO. Tyvärr!!!!!!!!!

Kicki mamma till tre underbara barn

2008-01-05 @ 10:57:44
Postat av: Tinna

Till hela familjen

Jag har inte läst nu på länge, Hanna. Men idag när jag läser gör det lika ont som alltid, o det är en tragedi som inte får hända, som har hänt er.
Och som mamma din säger är det heeemskt att höra om saker som ej är sanna. På jobbet pratas det då o då om "han inlinesåkaren", o jag får hjärtklappning o blir så illa berörd när de pratar om Anton. Har lust att skrika åt dem.
Men för dem är Anton bara en hemsk olycka, med hemska skador, som de kan gå hem o glömma.
Som för er förändrat ALLT, fått alla era tidigare värderingar i livet att omkullkastas, o som fått er att uppleva all denna outhärdliga sorg.
Själv känner jag mig lite dum som ej hört av mig. Mycket beror på min dotter som gjort mitt liv till ett litet helsike....har ej haft kraft att vara stark för andra...Och skäms att t o m säga så, då jag vet hur dumt det låter.

Jag hörde att du skulle vara Lucia, Hanna. Det blev jag glad av.. Och jag förstår vilken hemsk tid denna jul o alla framtida jular, högtidsdagar kommer att vara.
Jag har definitivt ej glömt bort Er, långt ifrån.
Och jag träffar gärna din mamma någon dag om hon vill.

Må så gott ni kan. / kram

2008-01-05 @ 14:46:13
Postat av: nina

jag finner inga ord hanna.
men du ska veta att jag alltid alltid finns här

2008-01-21 @ 00:34:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback