Min dikt till Anton

Min Anton

När jag igår stod där olyckan hände

Jag tänkte hur du kände när du låg där

Hur rädd du måste ha varit

Du var så mörkrädd

Jag hoppas att du inte var rädd

Jag hoppas att du för en gångs skull kände mörkret som ett ljus

Tårarna rann nerför mina kinder vid olycksplatsen

Men du fanns där bland oss

Du torkade våra tårar med vinden

De gångerna när tårarna rann mycket nerför mina kinder

Kom du och blåste bort dom.

Jag kände så starkt att du var där, att du fanns där

Du tog din hand i min, jag kände dig vid min sida

Du fanns där

Du finns alltid här

Inom mig du aldrig försvinner

Vi är alltid tillsammans

Döden skiljer inte oss åt

För du finns här

Du lever kvar,

I mitt hjärta och i mina minnen du aldrig försvinner.

Det kommer alltid att vara du och jag.

Föralltid.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta och kommer alltid att göra det.

// Din Hanna.

otroligt vacker dikt. jag älskar dig hanna <3

så otroligt fint hanna, verkligen en vacker dikt <3

åh hanna, jag kan verkligen inte sluta läsa din dikt, den är så himla vacker. Du är så himla duktig, jag har aldrig hört eller läst en finare dikt än din! det ska du veta, den är verkligen verkligen vacker!
tänker massa på dig hanna, jag finns alltid här för dig<3 alltid alltid alltid!

När jag hörde din dikt på minnesstunden i åkrahäll gick det inte längre. Jag bara grät och grät. Det är den finaste dikten jag någonsin hört. Hanna, du ska veta, att jag tänker på dig och din familij varje dag! Jag kan inte föreställa mig hur det känns för er, det går inte. Men ni klarar dethär!

Mycket mycket fint

väldigt fint skrivet, känner igen mig i dina ord.

om en vecka är det ett år sen min lillebror anton

dog, han blev påkörd av en bil när han körde moped.

vill bara beklaga sorgen!

kramar elin.