Idag är det en vecka sedan Anton blev påkörd.
Idag för en hel vecka sen var jag hemma helt ovetande om ett telefonsamtal som skulle komma snart. Det telefonsamtalet skulle förändra mitt liv för all framtid. Jag kan inte förstå att det har gått en hel vecka. Tiden har gått så himla fort. Jag förstår inte. Jag är fortfarande i en stor chock. Det känns som att Anton ska komma tillbaka. Det är svårt att förstå. Med den chocken jag lever i kommer det att ta tid att förstå, jag kommer kanske aldrig att förstå.

Snart komma alla killarna. Jag kommer att ställa den jobbigaste och största frågan jag någonsin har ställt till några. Jag hoppas, hoppas...

/ Hanna Karlsson