KÖRKORT



Anton.
Idag tog jag äntligen KÖRKORT!
Det känns helt overkligt men så himla underbart.
Jag vet att du har funnits med på ditt sätt och hjälpt mig.
Älskade storebror,
jag hoppas att du ser, jag hoppas att du hör...

Anton jag älskar dig ♥

/Hanna Karlsson.


Kommentarer
Postat av: Lina

Tack gulliga du, vad glad jag blir :)

Postat av: Daniel

är det inte lite väl att visa upp sin nya bil bredvid sin brors gravsten? Är det bara jag som tycker att ni är lite för mycket. Sörja kan man göra, men att gå över gränsen och nästan bli besatta är en annan grej. Tror inte er bror/son skulle vilja att ni hängde upp hela era liv över hans bortgång!.

2010-08-26 @ 12:57:48
Postat av: Kicki Karlsson

Hej Daniel eller vad du nu heter du är välkommen hem till oss ska vi berätta hur det är att mista någon nära för jag tro inte du vet hur det är. Att mista sitt barn eller sin bror som man verkligen älskar kan man inte förstå om man inte själv har gjort det. Det finns säkert de som inte bryr sig om det händer men då tro jag inte man ha en nära relation. Men i vår familj hade vi verkligen det och varje dag är en saknad och längtan av Anton. Jag tycker inte att varken jag eller mina barn eller min man ska behöva förklara oss i detta. Har själv varit i helgen och träffat andra i vår situation och där skulle du verkligen har varit med och hört hur andra upplever detta då tro jag inte du skulle kommenterar. Det är tråkigt att behöva läsa det du skriver och förstå verkligen inte varför du läsa Hannas blogg om du inte klara att se hennes bil vid graven och om det finns saker som du stör dig på. Kan bara säga att Anton älskade bilar och det var hennes sätt att visa sin bil det är ju svårt att visa den här hemma eftersom han inte finns här utan hans kropp är begravd på kyrkogården.Du får gärna mejla mig så kan jag förklara mig mer eller kom gärna och hälsa på eller ring du hittar mitt nummer på Hitta.se. Du är välkommen.

Hoppas verkligen inte du mister något syskon eller barn i framtiden MVH Kicki Karlsson Anton, Hanna och Wilmas mamma. Ett barn som inte lever längre och två barn i livet

2010-08-26 @ 23:13:21
Postat av: Kicki Karlsson

Min mejladress den kom inte med men här är den kicki.karlsson@nybro.se

Så "Daniel" här har du chansen att lära dig om sorg passa på.

2010-08-26 @ 23:26:56
Postat av: Kicki Karlsson

Här kommer en dikt som passa:



Alla verkar veta hur allt ska vara.

Hur man ska känna, vad man bör klara.

Nu har det gått snart tre år.

Sörja man inte längre får.

Man borde tänka på allt fint man har.

Allt det andra som finns kvar.

Vad ska man göra när kroppen värker och hjärtat blöder?

Ge mig det koncept ni tror jag behöver.

Jag kan inte sopa undan och glömma.

Det som jag innerst i mitt hjärta vill gömma.

Låt mig få sörja på mitt sätt.

Tror inte att något sätt är rätt.

Varför måste jag min sorg förklara?

Kan någon det för mig förklara?



Författare Agneta Thorslund



2010-08-27 @ 00:10:11
Postat av: En annan som mist sitt syskon

Vilken fin bild Hanna klart att han ska "få se" din bil. Vet att han är glad och stolt över dig!

2010-08-31 @ 20:24:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback